‏ 1 Chronicles 12

1Och kommo desse till David i Ziklag, då han ännu flyktig var för Saul, Kis son; och de voro också ibland de hjeltar, som hulpo till strid; 2Och voro skickeliga med bågar, på båda händer, till stenar, pilar och bågar, af Sauls bröder, de af BenJamin voro. 3Den ypperste Ahieser, och Joas, Semaa barn, den Gibeathitens, Jesiel, och Paleth, Asmaveths barn, Beracha, och Jehu den Anthothiten, 4Jismaja den Gibeoniten, väldig ibland tretio, och öfver tretio, Jeremia, Jahasiel, Johanan, Josabad den Gederathiten, 5Elusai, Jerimoth, Bealia, Semaria, Sephatia den Hariphiten, 6Elkana, Jissija, Asareel, Joeser, Jasabeam, de Korhiter, 7Joela, och Sebadia, Jerohams barn af Gedor. 8Af de Gaditer söndrade sig ut till David, på borgene i öknene, starke hjeltar och krigsmän, som sköld och spjut förde, och deras ansigte såsom lejons, och raske såsom rår uppå bergen: 9Den förste, Eser; den andre, Obadja; den tredje, Eliab; 10Den fjerde, Mismanna; den femte, Jeremia; 11Den sjette, Atthai; den sjunde, Eliel; 12Den åttonde, Johanan; den nionde, Elsabad; 13Den tionde, Jeremia; den ellofte, Machbannai. 14Desse voro af Gads barnom, höfvitsmän i härenom, den ringaste öfver hundrade, och den ypperste öfver tusende. 15Desse äro de, som öfver Jordan gingo i första månadenom, då han full var till båda bräddar, så att alle dalar jemne voro både östan och vestan. 16Kommo ock desslikes af BenJamins barn och Juda till Davids borg. 17Och David gick ut till dem, och svarade, och sade till dem: Om I kommen med frid till mig, och till att hjelpa mig, så skall mitt hjerta vara med eder; kommen I ock på arga list att vara mig emot, der dock ingen missgerning i mig är, så se våra fäders Gud dertill, och straffe det. 18Så iklädde Guds Ande Amasai höfvitsmannen öfver tretio, och han sade: Dine äre vi, David, och med dig hålle vi, du Isai son; frid, frid vare med dig; frid vare med dina hjelpare; förty din Gud hjelper dig. Då tog David dem till sig, och satte dem till höfvitsmän öfver krigsfolket. 19Och af Manasse föllo till David, då han kom med de Philisteer emot Saul till strid, och halp dem dock intet; ty de Philisteers Förstar gingo till råds, och viste honom bort ifrå sig, och sade: Om han fölle till sin herra Saul, så måtte det gälla vår hals. 20Då han nu igen drog till Ziklag, föllo till honom af Manasse, Adna, Josabad, Jediael, Michael, Josabad, Elihu, Zillethai, höfvitsmän öfver tusende i Manasse. 21Och de hulpo David emot krigsfolket; ty de voro alle mägtige hjeltar, och vordo höfvitsmän öfver hären. 22Och kommo hvar dag någre till David, honom till hjelp, tilldess det vardt en stor här, såsom en Guds här. 23Och detta är talet på de höfvitsmän, som utrustade kommo till David i Hebron, till att vända Sauls rike till honom efter Herrans ord. 24Juda barn, som sköld och spjut båro, voro sextusend och åttahundrad, väl utredde till strid. 25Simeons barn, mägtige hjeltar till strid, sjutusend och hundrade. 26Levi barn, fyratusend och sexhundrad. 27Och Jojada, den Försten ibland dem af Aaron, med tretusend och sjuhundrad. 28Zadok den unge mannen, en mägtig hjelte, med sins faders hus, två och tjugu öfverste. 29BenJamins barn, Sauls bröder, tretusend; ty allt intill den tiden höllo ännu månge med Sauls hus. 30Ephraims barn, tjugutusend och åttahundrad, mägtige hjeltar och namnkunnige män uti deras faders hus. 31Utaf den halfva slägt ene Manasse adertontusend, som vid namn nämnde vordo, att de skulle komma och göra David till Konung. 32Utaf Isaschars barn, de förståndige voro, då tiden så krafde, att man visste hvad Israel göra skulle, tuhundrad höfvitsmän; och alle deras bröder följde deras ord. 33Utaf Sebulon, de som i här drogo till strid, väpnade med allahanda vapen till strid, femtiotusend, endrägtige till att skicka sig i ordan. 34Utaf Naphthali tusend höfvitsmän, och med dem de som sköld och spjut förde, sju och tretio tusend. 35Utaf Dan väpnade till strid, åtta och tjugu tusend sexhundrad. 36Utaf Asser, de som i här drogo väpnade till strid, fyratiotusend. 37Ifrå hinsidon Jordan utaf de Rubeniter, Gaditer och den halfva Manasse slägten, med allahanda vapen till strid, hundrade och tjugu tusend. 38Alle desse krigsmän, väl skickade till strid, kommo af allo hjerta till Hebron, att göra David till Konung öfver hela Israel; och var alla de andras af Israel ett hjerta, att man skulle göra David till Konung; 39Och voro der när David i tre dagar, åto och drucko; förty deras bröder hade tillredt för dem. 40Och de som näst omkring dem voro, allt intill Isaschar, Sebulon och Naphthali, de förde bröd på åsnar, camelar, mular och oxar, till att äta; mjöl, fikon, russin, vin, oljo, oxar och får, allt fullt; ty en fröjd var i Israel.